En överväldigande majoritet, hela 85 procent, av Sveriges småhusägare tycker att det är viktigt att energieffektivisera sina hem. Sedan elkrisens år 2022 har fokus förflyttats till att sänka elräkningarna och öka fastighetsvärdet som främsta anledningar för att investera i energieffektivisering.
Betydligt färre pekar ut minskad klimatpåverkan och energisolidaritet som de viktigaste skälen för att spara el.
Energimyndigheten uppskattar att det finns en potential att minska Sveriges elanvändning med 20–25 terawattimmar genom tekniska åtgärder inom bostäder, service och industri fram till år 2030. Detta motsvarar ungefär årsproduktionen från Sveriges största kärnkraftverk 2023, eller lika mycket el som används för uppvärmning i Sverige under ett år.
– Vi kan använda energi på ett smartare sätt i Sverige och minska vår elanvändning rejält, utan att behöva sänka vår levnadsstandard. Varje kilowattimme räknas, säger Johanna Mossberg, avdelningschef för Resurseffektivt samhälle.
Det största sparandet kan ske i landets två miljoner småhus. När Energimyndigheten 2022 genomförde en undersökning med Novus, ansåg hela 90 procent av småhusägarna att energieffektivisering var ganska eller mycket viktigt. Den siffran har nu sjunkit något till 85 procent.
Det mest angelägna skälet till energieffektivisering är fortsatt att minska hushållets el- och uppvärmningskostnader, vilket 81 procent av de tillfrågade uppger, en ökning från 79 procent 2022.
Andelen som anser att klimatet är främsta skälet har minskat till 40 procent, och de som vill bidra till lägre elpriser och ökad energisäkerhet har minskat markant till 30 procent.
Samtidigt har intresset för att öka fastighetsvärdet blivit viktigare, och 25 procent av de tillfrågade anger detta som främsta skälet till att energieffektivisera, en ökning med 5 procent.
En majoritet tror att elpriserna kommer att öka Förra vintern innebar ingen prischock för de flesta. En majoritet (52 procent) hade förväntat sig de elkostnader de fick, medan lika många trodde att priserna skulle bli högre (22 procent) som lägre (21 procent). På fem års sikt tror dock 54 procent att elpriserna kommer att öka. Endast 7 procent förväntar sig lägre elpriser och 29 procent tror på ungefär samma nivåer som idag.
– Jag förstår att många småhusägare gör den tolkningen. Men våra prognoser visar snarare på ökad elproduktion än användning de kommande åren. Det skulle krävas en extrem händelse, som kriget i Europa 2022, för att priserna ska nå samma nivåer igen inom de närmaste fem åren, säger Martin Johansson, chef för enheten energisystem på Energimyndigheten.
Övriga resultat från Novus-undersökningen för Energimyndigheten De stora prisskillnaderna mellan landets fyra elområden påverkar intresset för energieffektiviseringar. I södra Sverige (SE4) anser 87 procent av småhusägarna att det är viktigt att minska elanvändningen, jämfört med 81 procent i norra Sverige (SE1 och SE2).
67 procent av de svarande i SE4 har vidtagit åtgärder för att minska hemmets elanvändning de senaste två åren, jämfört med 56 procent i SE1.
Sex av tio småhusägare har en värmepump, 16 procent har fjärrvärme och 15 procent har direktverkande el. Uppvärmning är den största elförbrukaren för ett normalt småhus, och de 300 000 småhus som idag värms med direktverkande el har störst potential att spara el.
63 procent av de tillfrågade har genomfört åtgärder för att minska energikostnaderna för sitt hus de senaste två åren.
Den vanligaste åtgärden är att byta till energismart belysning med LED-lampor. Fyra av tio har dessutom bytt eller ändrat sitt värmesystem. En fjärdedel har installerat solceller.
Drygt hälften har rörligt elpris, 21 procent har fast pris och 17 procent har timpris. Betydligt färre har bundet fast pris jämfört med för 1,5 år sedan.
58 procent vet inte vilken energiklass deras hus har.
